För de flesta av oss var året 2011 ett enda långt déjà vu. Sherlock Holmes: A Game of Shadows, Bilar 2, Baksmällan 2, Kung Fu Panda 2, Transformers: Dark of the Moon, Pirates of the Caribbean – I främmande farvatten, X-Men: First Class, Fast & Furious 5, Harry Potter och Dödsrelikerna: Del 2. Listan kan göras hur lång som helst.

Och när Hollywood inte gjorde uppföljare då satsade man på kända serier och böcker. Bland filmerna vi såg i år har vi Smurfarna, Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet, Green Lantern, I Am Number Four, The Three Musketeers, The Muppets, Red Riding Hood och så vidare.

Men vi som publik verkar uppmuntra detta beteende, bland topp 10 i år globalt sett, var det endast en film som inte var en uppföljare, på plats 10 hittar vi Rio. Tittar vi på topp 20 hittar vi några till, Thor, Captain America: The First Avenger, Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet, Bridesmaids, Real Steel och Super 8. Men nytänkande idéer är det ont om i toppen. Idag är film big business och det är få som vågar gå utanför de trygga normerna som finns. Samma sak ser vi om vi tittar på huvudrollsinnehavarna, bland de 20 första filmerna kunde jag inte hitta en enda film som hade en minoritetsgrupp i huvudrollen. Det är lite beklämmande att det 2011 fortfarande är vita, anglosaxiska män som räddar världen. Men jag antar att det är så biopubliken vill ha det.

I Sverige ser vi samma trend, Jägarna 2, Änglagård - tredje gången gillt, Åsa-Nisse - wälkom to Knohult, Hotell Gyllene Knorren – filmen, Svensson Svensson ... i nöd & lust, The Stig-Helmer Story. Antingen uppföljare eller etablerade karaktärer. Det fanns filmer som stack ut, som Svinalängorna och Hur många lingon finns det i världen men annars var det tunnsått med filmer som gick bra på bio och var originella. Jag är och har alltid varit en supporter av svensk film men filmåret 2011 lämnade en besk smak i munnen på mig.

Visst fanns det guldkorn att vaska fram men det var inte dessa som fick biobesökare. En film som Black Swan stannade på 173000 besökare i Sverige och en 23:e plats. Det kanske får ses som bra jobbat med tanke på filmens handling, men det var ändå en Oscarvinnare och den borde ha lockat mer folk. Vill man se något utanför den anglosaxiska hemisfären går det men det är inte särskilt populärt, på plats 29 hittar vi en spanskproducerad film: Midnatt i Paris. Går vi bortom amerikanska regissörer som gör film i Europa får vi leta oss ner till plats 70 och Melancholia. Filmer som Johnny English Reborn och Spy Kids 4D hamnar betydligt högre upp.

Men för den som vill gräva lite djupare fanns det en hel del guldkorn under 2011, filmer som Animal Kingdom, Senna, Fair Game, Blue Valentine, Gudar och människor och Winter's Bone var bra och intressanta filmer som berörde och manade till diskussion efteråt.