När vi sist träffade Larry hade han blivit lämnad av sin fru och fått en ny familj.

Flickvännen Loretta har visat sig vara mer än lovligt krävande och Larry måste göra slut med henne innan hon får sin cancerdiagnos. Det skulle inte se bra ut att lämna någon som är sjuk. Loretta-affären löser sig ganska snabbt och Larry börjar jobba på att få tillbaka sin fru Cheryl i stället. Den snabbaste vägen till hennes hjärta borde vara att ge henne en roll i en Seinfeld-återförening som Larry hastigt och lustigt bestämmer sig för att skriva trots tidigare motstånd. Skådespelarkvartetten från Seinfeld känner inte till Larrys dunkla motiv för återträffen och går med på att medverka.

Medan han väntar på att Cheryl ska komma tillbaka till honom bestämmer sig Larry för att dejta andra kvinnor/flickor. Jag förstår att återföreningen av Seinfeld var rätt grej att använda när man gjorde publicitet för sjunde säsongen av Simma lugnt, Larry! men eftersom jag aldrig sett tjusningen med Seinfeld är det allting runt omkring som blir roligt. Till exempel Larrys dejtande med en rullstolsbunden tjej och hans osäkerhet när han ska försöka hitta bekväma hångelställningar. En underbar scen!

Larry-specifika situationer som hur mycket och när man ska ge dricks återkommer liksom hans obekvämlighet i situationer som han känner sig ansvarig för att stoppa, som när ett barn sjunger falskt eller när en tjej med fladdrig mage har för kort tröja, och hans sinne för principer även om det innebär att han måste bråka med ett barn. Trots att jag genom åren bara lyckats genomlida ett avsnitt av Seinfeld och i övrigt bara sett minuter från några avsnitt här och där är de fyra karaktärerna från den serien så pass starka att jag nästan känner mig som ett fan när jag ser de fyra sammanstråla och bråka. Larry har även i tidigare säsonger haft konflikter med Jason Alexander som spelade Larry Davids alter ego George i Seinfeld. TV-seriens Jason Alexander hatar George och tycker att han är en riktig idiot. Detta, att Jason lånar en penna av Larry och att Seinfeld-manuset kräver att George är nära Cheryl gör att det uppstår en del roliga spänningar mellan honom och Larry. Jerry Seinfeld själv är lika tråkig och meningslös som jag alltid uppfattat honom och har rollen som Larrys bollplank när managern Jeff inte är närvarande.

Jag skulle nog säga att sjunde säsongen av Simma lugnt, Larry! är rolig trots återföreningen av Seinfeld. Tack och lov får den inte så mycket plats som många troligen hade hoppats utan fungerar mest som en liten krydda för säsongen och i vissa avsnitt påverkar den inte handlingen mer än att Jeff frågar Larry hur det går med manuset och får svaret att det går bra. Med andra ord är den delen av historien ungefär lika återkommande som Larrys försök att starta en ny TV-serie i andra säsongen eller hans måttliga engagemang att hitta sin biologiska far i femte säsongen.

Om man tittar på extramaterialet är det väldigt Seinfeld-fixerat med en massa ryggdunkeri, självbelåtenhet och nostalgi. Undvik om du inte vill drabbas av illamående.

Om jag nu skulle sammanfatta TV-serien Simma lugnt, Larry!, eller Curb Your Enthusiasm om man hellre vill det, i väntan på att den roliga åttonde säsongen släpps på DVD finns det bara ett sätt att göra det på: Prettyyy, prettyyy, pretty good!