Kriminalpoliserna Mike Souder (Sam Worthington) och Brian Heigh (Jeffrey Dean Morgan) arbetar i Texas City, en liten stad några mil utanför Houston. De gestaltar det klassiska omaka paret. Brian som kommer från New York, har en stark katolsk tro, en stor familj och ett ännu större hjärta. Mike är frånskild, cynisk och är född och uppvuxen i trakten. I granndistriktet jobbar Mikes ex-fru Pam (Jessica Chastain) som kriminalare. Till Mikes stora irritation så försöker Pam få Brian att hjälpa henne med ett försvinnande. Samtidigt så undersöker Mike och Brian mordet på en ung flicka i sitt eget distrikt. Chloë Moretz spelar Anne, en problemfylld tonåring med en destruktiv hemmiljö, något som drar till sig viss polisiär uppmärksamhet. Vid ett besök till det fallfärdiga huset stöter Mike och Brian ihop med en halvsuspekt person som spelas av Stephen Graham (This is England, Public Enemies, Boardwalk Empire). Snart börjar den klassiska katt och råtta leken spelas upp inför våra ögon.

Sam Worthington (Mike) och Jeffrey Dean Morgan (Brian) ute på fältet.

Tyvärr är berättelsen full av logiska luckor och obesvarade frågor. Jag kan faktiskt ha överseende med att Mike oförklarligt dyker upp i en scen mellan Brian och Pam, men jag har svårt att acceptera när det händer en andra gång. Jag kan också gå med på att ett samtal över en högtalartelefon används för att beskriva relationerna mellan karaktärerna och på så sätt skapa en förståelse för framtida beteenden, men jag blir alldeles matt när våra kära detektiver väljer att ta emot ett samtal via högtalartelefonen mitt under ett förhör med en kvinna som precis attackerats i sitt hem. När avslagna telefoner och obesvarade telefonsamtal mellan karaktärerna blir en del av handlingen så förstår ni vilken soppa det här är.

I ett gammalt MTV-citat från en Danny Boyle-intervju strax efter hans Slum Dog-succé kan man läsa följande: “Texas Killing Fields was a fantastic script, really special script, but it was just so dark it would never get made. You’d have to have half a dozen super megastars for a studio to even consider making it” vilket gör att jag funderar om det är manuset som är det stora problemet, eller om något annat ligger till grund för alla lösa trådar och den schweizerostiga logiken. Boyle hade dock delvis rätt angående castingen, för den imponerar verkligen, med tanke på filmens övriga kvalitet som kan beskrivas som en B-film i en A-filmsskrud. Snygg på utsidan, men tom på insidan.

Jeffrey Dean Morgan är bäst i en namnkunnig ensemble.

Ett av filmens stora problem är att genren ”jakt på mördare” är väldigt oförlåtande, då de lyckade exemplen idag upptar flera hyllmetrar i videobutiken. Det finns nog med intressant stoff i The Fields för att göra en solid film och några riktigt lyckade och obehagliga scener, men genren innehåller allt för många falluckor som bör undvikas med hjälp av ett tight berättande utan allt för många lösa trådar. Filmen har en ambition att engagera oss i tre huvudkaraktärer, något som den inte lyckas med. Jag blir intresserad och vill veta mer, men regissören Ami Canaan Mann skrapar mest på ytan. Bäst i hela filmen är Jeffrey Dean Morgan som Jesus, nej jag menar Brian, något som beror på att det är honom och hans motiv som vi får veta mest om.Visuellt så lyckas man dock hålla hög kvalitet genom hela filmen. Flera av klippen med rörlig kamera imponerar och fungerar inte bara som ett stilelement, utan har även som berättarmässiga poänger. Filmmusiken av Dickon Hinchliffe är stämningsfull och känns väldigt passande med återkommande basslingor.

Foto imponerar med många nattliga scener och den följsamma kameran. På bilden ser vi Chloë Moretz som Anne.

Bild
Jag har inte kunnat bekräfta det, men det ser ut som att Ami Canaan Mann följt sin pappas fotspår och filmat med digital kamera. Bilden är bra, med bra svärta, skärpa och detaljrikedom. Den digitala looken gör att kontrasten känns lite väl påtaglig ibland. Men allt som allt håller bilden bra och jämn kvalitet utan att glänsa.

Ljud
Av någon konstig anledning är ljudet väldigt lågt mixat och jag måste vrida upp förstärkaren högre än normalt. Jag upplever även att dialogen är lite ojämnt mixad på några ställen. Ljudspåret är DTS HD-MA 5.1, det mesta av ljudet kommer från de främre högtalarna, vilket är som sig bör då filmen inte innehåller så många actionspäckade scener.

Extramaterial
Några trailers, fattigt.

Sammanfattning
När Michael Mann läste manuset till Miami Vice-piloten, ville han göra en film, det blev istället en banbrytande tv-serie som Mann var exekutiv producent för. När jag ser filmen Texas Killing Fields av Ami Canaan Mann, dotter till Michael Mann, så tänker jag att det här borde ha varit en tv-serie istället. Pappa Michael nöjde sig med att bara vara producent den här gången. Kanske skulle han styrt skutan hårdare?