Filmen
Forskarstudenten David Blake (Dirk Benedict från A-Team) är överlycklig att få chansen och prova sina huggtänder i yrkeslivet. Det är Dr. Carl Stoner (Strother Martin från valfri favorit med Paul Newman) som behöver hjälp med extraherandet av gift ur diverse nollfotingar för tillverkning av serum och andra mediciner. För att David ska kunna gå till jobbet varje dag utan fara för sitt liv måste han själv genomgå en immunitetsbehandling med injicering av Dr. Stoners olika extrakt. Livet i det lite avskilda laboratoriet är emellertid ingen ren slangfest, doktorns dotter Kristina (Heather Menzies från Sound of Music och Piraya) bor även hon på gården och en romans inleds till faderns förskräckelse. Inte för att han är osäker på vem David är, utan för att han är säker på vad David ska bli.
Om ni läst mellan raderna, eller snarare under den sista raden, kan det här låta som en kräldjursvariant på Flugan, men jag skulle hellre jämföra den med George A. Romeros Monkey Shines. Det är samma typ av mysrysare som bara blir ren skräck om man har svår fobi för djuret i fråga. En stor skillnad mot insektsfilmen är att nästan hela förvandlingen sker över en natt i Ssssnake (eller Kungskobran som den faktiskt hette på bio i Sverige). Skälet är att den fina kärlekshistorien mellan David och Kristina möjligtvis skulle falla om han kysste henne med kluven tunga. Jag förstår samtidigt inte varför man inte utnyttjade hennes extrema närsynthet mer då ett enkelt stamp på glasögonen skulle lämna henne ovetande om en mer fortlöpande förvandling. På tal om förvandlingen så skulle den stannat på kobramänniska istället för människokobra. I en film där effekterna är få men bra passar det sig inte med ett halvhjärtat försök till morphing långt innan morphingen uppfanns. Apornas Planet-sminkören John Chambers kan inte varit nöjd med att se sitt arbete förstöras i en effekt som bara kan uppskattas av en helt annan typ av ”Stoner”.
Det var den sjunde telefonförsäljaren samma fredagskväll
Även om vissa av Martins reptilkontakter som sagt inte är vad de ser ut att vara (klippen till ormtjusarhänder är för övrigt fantastiskt välgjorda) så är jag mycket imponerad av hans agerande i deras närhet. Han spelar över lite men gör det med sådan pondus att det fungerar, jag har knappt sett en så realistisk psykopat då han aldrig tycks se något oetiskt i, eller ens reflektera över, det fruktansvärda brott han begår. Menzies är också duktig medan Benedict verkar vara så lycklig över att vara med i en film att han glömmer agera. De har dock en bra kemi tillsammans, jag minns särskilt scenen där de badar nakna och naturen döljer deras rumpor på rent Austin Powers-manér. Om vi ändå ska gå in på fotot är det genomgående snyggt och naturligt utan överdåd. Vid ett tillfälle blixtrar den till med häftig slow motion, då i en hyllning till duschscenen i Psycho – här så klart med ett mer vasstandat vapen. Slutligen måste jag lyfta fram mervärdet i att få se något man aldrig sett förut, nämligen en albinosköldpadda eller orm som dricker sig berusad.
Bild och ljud
Ssssnake slingrar sig till oss i anamorfisk widescreen 1.85:1 med medelbitraten 6.3 Mb/s. Jag är inte van att en film från det årtiondet se så här bra ut och det gläder mig, mycket. Filmen är lite blekare än den borde samtidigt som kontrast och grynighet skiftar från scen till scen men det känns som naturliga ålderstecken. Lite mer irriterande är en pulserande oskärpa som återkommer genom hela filmen. Samtidigt ser den lika bra ut som vilken storfilm som helst från den tiden med endast måttliga mängder skräp, vilket gör mig helnöjd. Stereoljudet toppar nog originalmonon då framförallt musiken mår bra av de dubbla kanalerna. Tydlig dialog och lagom högt mixade skrämselljud förseglar ett bra ljudsssspår.
Extramaterial
Höjdpunkten under denna avdelning är absolut de välskrivna och ytterst informativa texterna om filmen och skådespelerna, signerade dvdforum-alumnin Jonathan Rozenkrantz. I övrigt finns ett bildgalleri som alla andra, en trailer som visar hur vissen filmen kunde sett ut samt trailers till en samling andra Studio S-filmer.
Sammanfattning
Bugar djupt inför Studio S och hoppas verkligen att de fortsätter ge ut roliga filmer i roliga utgåvor. I mitt nästa liv vill jag bli biografkassörska i 70-talets USA bara för att höra besökarna uttala originaltiteln Sssssss.
