Vi får stifta bekantskap med Dr Malcolm Crowe (Willis), en mycket uppskattad barnpsykiatriker i Philadelphia. Denne och hans fru (Williams), har ett ganska bra, men ändå inte helt lyckat förhållande. Efter en minst sagt omskakande incident med en av sina gamla patienter, så bestämmer sig Malcolm att gå in för kommande fall mer på djupet än han brukar.
Snart får han chansen, en liten pojke vid namn Cole (Joel Osment - Oscarnominerad) har problem. Han påstår sig kunna se döda människor, spöken, som alla verkar vilja honom något. Han verkar helt enkelt ha ett sjätte sinne. Malcolm Crowe blir snart indragen i en upplevelse han är föga beredd att möta - sanningen om saker och ting.
Att Buena Vista äntligen börjat ge oss anamorfiska filmer tackar vi och bugar djupt för. Men sedan har man ju fortfarande problemet med att göra bilden =bra=, eller hur Disney? Särskilt bra är inte bilden i Sixth Sense, trots anamorfisk överföring. En genomgående ganska bra bild störs av att färgerna känns aning matta, lite "urtvättade" och man har problem "blödningar" i den röda färgen (som är ganska återkommande i filmen - se efter om du fattar varför). Instinct ex, som också kommer från Buena Vista och är icke-anamorfisk är ändå betydligt bättre i bild. Återigen ett fall där anamorfi inte är lika med bättre bild, dock alltid mer praktisk bild för bl a Widescreen-ägare. En stark sjua blir det här, ganska lågt för en anamorfisk transfer.
Ljudet är tyvärr inte särskilt upphetsande det heller. Det är tydligt, 5.1 och ganska högt mixat, men surroundhögtalarna är nästan stendöda rakt igenom hela filmen. Sällan sprakar de till liv för effekter och eko, men de används på tok för lite filmen igenom för min smak. Stir of Echoes, en annan rysare också recenserad på DVD FORUM, använder ljudet betydligt bättre.
Extramaterialet är delen där denna skiva verkligen skiner. Man har lagt med massor med korta, dokumentär-liknande snuttar där den charmige, indiskfödde regissören Night Shayamalan gärna berättar om det ena och det andra. Även producenter, klippare och skådisar får komma till tals. Dessutom finns här trailers, biografier och fyra borttagna scener av mycket god kvalitet. Det talas också om symbolik och ledtrådar i filmen (obs! man bör se extramaterialet efter man sett filmen, för att inte förstöra överraskningen) som hade varit så välkomna i en Directors Commentary istället. Det är faktiskt det enda som skivan saknar för fullpott, här hade en sådan finess verkligen kommit till sin rätt. Som en liten kul bonus får man också se en liten snutt ur Shayamalans "första" skräckfilm som han gjorde när han var 12 eller något sånt. Intressant och välgjort, höjer verkligen skivans värde.
Buena Vista (Disney egentligen) tvingar oss återigen se reklam inför filmen. Precis som på Tarzan finns här ett gäng trailers för andra filmer, som inte går att spola förbi. Det går dock att hoppa över allt med chapter-knappen. Delade meningar om detta, vissa tycker det ger "biokänsla", jag anser det vara ganska irriterande särskilt vid upprepade sittningar. Dessutom finns hela snutten med som extramaterial så jag tycker de kan låta var och en välja istället för att tvinga på oss det. Oroväckande utveckling hursomhelst.
Shayamalan är en kunnig regissör och flera lösningar i Sixth Sense är riktigt fyndiga och intressanta att se. Men den unge regissören är inte debutant, som många verkar tror och som det skrivs, utan han har tidigare gjort två Hollywood filmer (floppar). Han gör dock ett betydligt bättre jobb med denna. Alla skådisar är överlag bra, och då särskilt den lille killen Osment. Han är verkligen en naturbegåvning och vi får bara hoppas talangen följer honom i vuxen ålder. Bruce Willis släpper för en gångs skull på tuffing-stämpeln och gör en riktig roll, en av hans få riktiga roller faktiskt. Han är återhållsam och avslappnad, vilket lyfter honom och filmen. Mer sånt tack. Coles mamma (spelad av Toni Collette, också Oscarnominerad) är inte att förglömma heller. Hon gör ett färgstark och ganska rörande porträtt, även hon en för mig okänd skådespelerska. Allt som allt är detta en bra ensemble och snygg regi, samt bra manus (också skrivet av Shayamalan). Shayamalan dyker också upp i en cameo som läkare.
Och nu över till själva filmen. Sixth Sense har ju skapat sådana otroliga rubriker och "buzz" bland folk att man förväntar sig något totalt extraordinärt. Den "fantastiska överraskningen" i slutet har jämförts med filmer som ex The Usual Suspects (De Misstänkta). Att ge Sixth Sense sådan stor credit är att ta i i överkant, anser jag. Visst är slutet bra och kanske för en stor del tittare oväntat, men det är samtidigt också filmens svaghet på ett sätt. Allt filmen egentligen "lever på" är just slutet, det är runt den överraskningen som allt kretsar och byggs upp. Det gör att Sixth Sense tenderar att inte riktigt lyfta till de stora höjderna, den är bra och på väg, men blir aldrig "toppen".
Stir of Echoes kom ju samtidigt som Sixth Sense och har inte fått ens ett uns lika mycket uppmärksamhet. Lustigt är dock ändå att se hur lika de två filmerna är. Min gissning är nog att Shayamalan någonsin läst boken "A Stir of Echoes" som den andra filmen bygger på, filmerna är såpass lika på många sätt att det vore ett otroligt sammanträffande annars. Sixth Sense är dock bättre än Stir of Echoes, på alla vis (utom DVD-mässigt). En ganska nyskapande och spännande rysare, som med enkla medel skapar en fin, men samtidigt kuslig stämning. Dock en ganska tunn historia i grunden och betyget blir en åtta med DVD-delen inräknad, för som endast film betraktat så lutar det mer åt en sjua i min bok. Som sagt, mycket bra - men inte toppen.
