Denna recension är i första hand koncentrerad runt region 2-utgåvan av boxen, men innehåller också direkta jämförelse med den amerikanska utgåvan som släpptes ett par veckor tidigare.

80-talet var ett mycket intressant årtionde när man ser på ren Trekkighet; först släptes filmen Star Trek Wrath of Khan 1982 för att två år senare, 1984, följas upp av The Search for Spock. Redan 1986 kom The Voyage Home, fjärde filmen i Trek-genren och ett år senare kom första avsnittet av Star Trek The Next Generation-serien, en serie som i mångt och mycket skulle axla manteln efter Captain Kirk, Mr Spock och Dr McCoy i originalserien från 1966. 20 år skulle det alltså ta, men oj vilket mästerdrag av Paramount.

Jag måste säga att serien fascinerade mig mycket och mer än på ett plan. Skaparen av serien Gene Roddenberry, har lyckats så totalt med att skapa en plats som är både fascinerande, enkel att ta till sig och som lyser av absolut respekt. Vi kan kalla det en värld som de flesta av oss kanske drömmer om där allt ont på jorden är utrotad sedan hundratals år tillbaka. En utopi? Absolut, men mycket fascinerande.

Jag erkänner att The Next Generation är en rätt 80-talistisk serie med en hel del ganska fåniga avsnitt. Serien är drabbad av Hollywoods standardiserade plotlinje där allting går tillbaka till status quo efter varje avsnitt. Detta lärde sig dock manusförfattarna ganska snart och längre fram i serien början man få mer grepp om Star Treks världsbild och hur allting hänger ihop, man för historien vidare på ett sätt som man bara ser i andra populära science fiction-serier.

Bemanningen på Enterprise NCC-1701D består av kapten Jean-Luc Picard (Patrick Stewart) som är den sammanhållande faktorn i hela serien. Vi får även knyta bekantskap med Data (Brent Spiner), androiden som gör allt för att bli människa, Lietuenant Riker (Jonathan Frakes) som gör sitt för att ta titeln ”macho-man” tillbaks från Captain Kirk. Vi får inte heller glömma av klingonen Worf (Michael Dorn), den sävliga doktor Crusher (Gates McFadden), Deanna Troi (Marina Sirtis) som den enormt känslosamma betazoiden vars enda uppgift är att se lidande ut. Serien kantas också av Natasha Yar (Denise Crosby) och Wesley Crusher (Wil Wheaton) som man kan läsa mer av i nyhetsgruppen alt.kill.kill.kill.wesley.crusher (de flesta vet nog varför).

Men jag skall vara ärlig, denna box innehåller bara säsong ett av Next Generation, och det är långt ifrån de bästa avsnitten vi kan hitta här. Man märker tydligt att författarna inte vet mycket om vad de egentligen pysslar med och serien får sig ett par rejäla törnar här i början, men tro mig när jag säger att det ordnar upp sig för att sedan i säsong fyra verkligen lyfta.

I denna eminenta samling från Paramount hittar vi alla de första 26 avsnitten i den ordning som de sändes: Encounter At Farpoint (del 1 och 2), The Naked Now, Code Of Honor, The Last Outpost, Where No One Has Gone Before, Lonely Among Us Justice, The Battle, Hide And Q, Haven, The Big Good-bye, Datalore, Angel One, 11001001, Too Short A Season, When The Bough Breaks, Home Soil, Coming Of Age, Heart Of Glory, The Arsenal Of Freedom, Symbiosis, Skin Of Evil, Well Always Have Paris, Conspiracy och The Neutral Zone.

Bild
Bildkvaliteten på boxen är kanske inte vad man kunde ha väntat sig i jämförelse med andra, nyare, TV-serier som släpps på DVD. Alla 26 avsnitten släpps i sitt originalutförande, 4:3, men saknar den skärpa som vi är vana vid. Problemet ligger i att avsnitten i första säsongen spelades in med 35mm-film och sedan fördes över till ren video för att specialeffekterna skulle läggas på. Detta betyder att man egentligen har materialet i lågupplöst video i NTSC-format, något som definitivt gör det svårare att åstadkomma en produkt med bra kvalitet. Speciellt specialeffektscenerna är inte speciellt bra utan man ser tydligt problemen med låg upplösning.

När detta väl är sagt så måste jag säga att jag ändå är nöjd med bilden även om jag inte är extatisk. Uppblåst på 120” ser det fortfarande ganska bra ut även om man kan se att bilden har 15 år på nacken. Kontrasten kan ibland uppfattas som något tillbakadragen men detaljrikedomen är hyffsad även om bilden kan kännas något muddig emellanåt. Mer intressant är att kvaliteten skiljer sig från avsnitt till avsnitt, troligen på grund av hur originalmaterialet såg ut. Vi kan räkna med att efterföljande säsonger kommer se mycket bättre ut, speciellt med tanke på att seriens budget ökade och inspelningstekniken gick märkbart framåt i slutet av 80-talet.

Vid en direkt jämförelse av bilden med Region 1-utgåvan av boxen så slår PAL-versionen sin amerikanska motsvarighet ordentligt på fingrarna. Stabiliteten på bilden är märkbart mycket bättre och man slipper massor av blödningar, speciellt i klart blå och röda områden som det finns gott om i Star Trek. NTSC-utgåvan har en märkbar svaghet i den låga upplösningen vilket manifesterar sig i mycket interlace-flimmer, något som är avsevärt bättre i PAL-utgåvan. Här vinner region 2-utgåvan på ren teknisk knock-out.

Ljud
Next Generation kommer med ett helt nymixat Dolby Digital 5.1-spår som faktiskt är riktigt bra. Dialogen sitter klockrent i mitten och eftersom Star Trek är en i mångt och mycket dialogbaserad serie är detta ganska viktigt. Effekter och musik håller sig till stor del i den främre regionen av ljudbilden, men ljudet på bryggan på Enterprise upplever man till stora delar i bakhögtalarna vilket märks inte minst i titelsekvensen.

Ljudspåren finns även på franska, tyska, italienska och spanska för den som hellre föredrar det. Personligen rekommenderar jag nog det engelska!

Extramaterial

Jag måste erkänna att jag kanske hade velat se lite mer extramaterial i denna första utgåva av Star Trek The Next Generation, men jag måste också gratulera Paramount till det extramaterial som faktiskt finns med. Man får med ett litet häfte på engelska, 16 sidor med beskrivningar av alla större karaktärer och av skeppet Enterprise NCC-1701D, en kort episodguide, karta över en del av vintergatan och lite övrig information. Ett trevligt komplement till boxen, helt klart.

Serien kommer på sju skivor och de första sex skivorna innehåller fyra avsnitt var. Den sjunde och sista skivan innehåller de två sista avsnitten av säsongen samt även en del extramaterial i form av fyra dokumentärer som sammanlagt är lite drygt en timme.

Först ut är The Beginning, en 18-minuters dokumentär som ger en massa bakgrundsinformation om hur serien skapades och intervjuer med blandannat Gene Roddenberry. Även en del scener från bakom kulisserna och hur skådespelarna agerar mot tomma skärmar och lite annat sådant roligt är med. Klart intressant!

Efter detta får vi se Selected Crew Analysis (15 minuter) som beskriver hur man satte ihop besättningen på Enterprise. Som de flesta Trekkies känner till så ville egentligen Denise Crosby spela Troi och Marina Sirtis ville spela Yar ... men det lär man sig snabbt varför det inte blev så!

The Making of a Legend (15 minuter) ger oss mer informatin om hur Enterprise skapades och vilka tekniker som användes i serien för att få skeppet att se riktigt bra ut. Man får även veta mer om hur man byggde upp miljöerna, bryggan och mycket annat. Mycket bra.

Sist ut är Memorable Missions (17 minuter) där besättningen får berätta lite om de bästa minnena de hade under inspelningstiden av första säsongen. Mycket sevärt och klart intressant.

Tillsammans utgör dessa fyra dokumentärer allt extramaterial i boxen. Som en liten extra bonus så är faktiskt allt extramaterial textat på svenska vilket jag tycker är toppen! Det utlovas mer godis i kommande boxar eftersom allt material har fokuserat sig på första säsongen och skapandet av själva serien. Det kommer bli grymt intressant att se om denna typ av extramateriel även hänger med i efterföljande boxar så att man kan få någon sorts kronologisk struktur på det. Hoppas hoppas!

Boxen i sig
Boxen är absolut en historia i sig, och den är klart värd att nämnas. Jag måste erkänna att region 2-utgåvan är överlägsen sin amerikanska motsvarighet på alla punkter, så vi kan lika gärna börja med dem med en gång:

Region 1-utgåvan är i princip uteslutande gjord av papper och har en mycket underlig och udda konstruktion som inte föll mig i smaken det minsta. Som ni kan se på bilderna så har man ett hårdpapp-fodral runt en ”fold-out” av alla sju skivorna. Dessa är förpackade så att fold-outen ligger nersjunken i lådan vilket gör den extremt obekväm att komma åt. Lådan har fler problem. För det första finns det ingen stängningsanordning på den, så man får klämma ihop ytterhöljet för att lådan verkligen skall stänga sig, och sedan se til latt den inte glider isär. För det andra och som är betydligt värre, så har man av någon riktigt korkad anledning bytt ut originaltypsnitt och originalfärgerna på lådan till något icke-definierbart, icke-Trek-aktigt och faktiskt ganska fult. Man har helt tappat konceptet och lämnat känslan av ”Next Generation” långt, långt ner på prioriteringslistan. Inte på ett enda ställe i hela boxen kan man se originalloggan. Fy skäms, med stort F! Att lådan är av papper tilltalar mig inte heller. Den kommer att slitas och bli ful med åren, var så säker!

När detta är avklarat måste jag hylla region 2-utgåvan istället, för här finns allt (och jag menar ALLT) som saknas i R1-utgåvan. Boxen är av stryktålig plast med korrekta loggor och korrekta typsnitt på, något som är så självklart att det egentligen är pinsamt att man kan göra annorlunda. Boxen öppnas genom att man trycker in en liten ”knapp” på kortsidan och sedan viker locket bakåt, i princip som en gammal communicator från Original Series. Väl öppen har man en fyrkantig fold-out med alla sju skivorna i, men vi europeer, med vår till synes större erfarenhet när det gäller praktisk användning av DVD-lådor, har lyckats med det med amerikanska mått mätt enorma konststycket att göra fold-outen greppvänlig och enkel att plocka ut ur lådan. Fold-outen har sedan ett snyggt silverfärgat hölje som man drar av och sedan är det bara att vika ut alla sju skivorna på en snygg rad.

Återigen vinner region 2-utgåvan på ren knock-out och jag måste säga att det på något sätt känns rätt härligt att ge amerikanarna något att tråna efter.

Avslutningsvis
Det finns bara en sak att säga ... världsklass! Bildkvaliteten är det enda som inte skulle få mig att ge den här boxen absolut högsta betyg. Många klagar säkert på extramaterialet, men jag förstår verkligen Paramounts problem med att välja ur den enorma mängd Star Trek-material som finns tillgängligt i deras arkiv. Att sålla ut material där är nog en livstidsuppgift.

Säsong ett av Next Generation kostar ute i butik strax under 1000 kronor, men den är värd vartenda öre. Den engelska utgåvan av boxen är identisk med den svenska och innehållsmässigt är även region 1-utgåvan identisk, sitt yttre till trots.

Följande Star Trek-boxar finns recenserade:

Star Trek: The Next Generation - Säsong Ett

Star Trek: The Next Generation - Säsong Två

Star Trek: The Next Generation - Säsong Tre

Tack till Fixaren som gjorde det möjligt för oss att direkt jämföra med den amerikanska utgåvan.